Warning: include(/storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/libraries/joomla/crypt/global.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/index.php on line 8 Warning: include(): Failed opening '/storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/libraries/joomla/crypt/global.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php53/lib/php:/storage/content/31/107231/pear/php') in /storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/index.php on line 8 Warning: include(/storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/modules/mod_users_latest/lib.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/includes/framework.php on line 5 Warning: include(): Failed opening '/storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/modules/mod_users_latest/lib.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php53/lib/php:/storage/content/31/107231/pear/php') in /storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/includes/framework.php on line 5 Bevakarn - Entomologiska Nyheter

IC Caterpillar1



Förhållandet mellan parasiter och dess värddjur är ett evigt fascinerande kapitel som med all sannolikhet kommer fortsätta leverera överraskningar för lång tid framöver. 

Många har nog hört talas om den svamp som infekterar myror och förvandlar dem till "zombiemyror". Genom att på okänt sätt manipulera myrorna får svampen dem att klättra upp till högt belägna punkter innan de exploderar och sprider svampens sporer. Ett för mig tidigare okänt exempel på ett sådant "mindgame" i insektsvärlden är ämnet för detta inlägg, då det i dagarna rönt uppmärksammat i tidskriften Nature. Det rör relationen mellan den i sverige rödlistade lövskogsnunnan, Lymantria dispar, och ett virus.  I vanliga fall företar lövskogsnunnans larver dagliga vandringar upp i träden för att äta, och ner i vegetationen för att vila i trygghet. Larver som är i ett sent skede av virusinfektion slutar dock helt med detta nedåtvandrande. De fortsätter istället att sträva uppåt och ut på exponerade grenar. Väl ute på en lämplig plats öser viruset ut ett enzym i insektskroppen som bryter ned vävnaden i larven, och viruspartiklar regnar ned över landskapet nedanför trädet. Och tack vare att larven tagit sig så högt upp kan viruset spridas över mycket större ytor än om detta skett nere i vegetationen.

Nu har man hittat den gen som styr detta. Rent allmänt kan man säga att det finns två tänkbara strategier som en parasit kan ha om den vill manipulera ett värddjurs beteende: antingen mixtrar den med nervsignalerna, eller så manipulerar den beteendet på hormonnivå. I just detta fall handlar det om att parasiten manipulerar värdens hormonsystem. Detta är väl ingen gigantisk överraskning - det är sannolikt extremt mycket enklarare att experimentellt visa hur sådant här fungerar om parasiten manipulerar hormoner (som trots allt inte är alltför oöverskådligt många). Säkert finns det fullt av mycket mer komplicerade samband därute, men ju mer intrikata de blir, desto svårare blir att uppdaga.

Men i just det här fallet, som alltså är första gången som någon kunnat visa hur ett sådant här beteende fungerar på molekylnivå, så har viruset en gen som kodar för ett enzym som tränger sig in i insektslarvens celler och förstör ett speciellt hormon. Detta hormon signalerar bland annat när det är dags för larven att ömsa skinn - och eftersom larven vandrar ned i undervegationen under denna känsliga tid, så verkar detta hormon alltså även vara delaktigt i att styra detta beteende (även när larven inte ämnar ömsa skinn). För när forskarna mixtrade med virusets gener så att viruset inte längre förmådde förstöra detta hormon hos värddjuren, så fortsatte larverna sin vandring upp och ned för trädet (eller i detta fall upp och ned för väggen i behållaren i det laboratorium där de odlades) oavsett hur fullspäckade med virus de var.
Det är med andra ord inte riktigt så som man kanske drömt om: att parasiten ska sitta inne i värddjuret och styra dess beteende som om den spelade tv-spel. Men vem vet, med hundratusentals värd-parasitrelationer kvar att studera kanske det bara är en tidsfråga innan vi hittar den parasit som skapat sig en direktkoppling in i värddjurets nervbanor...


Ps. Tack till Sara Christiansson och Pelle Ingvarsson för tips. 

Nyhet - nästa styrelsemöte är öppnet för alla!

På årsmötet tidigare i år diskuterades hur NEF skulle kunna utvecklas som förening för att få fler att känna sig delaktiga i dess verksamhet. Föreningens revisorer föreslog då att NEF skulle införa ”öppna styrelsemöten” där alla medlemmar har närvaro- och yttranderätt. Detta införs från och med nu!

Nu på torsdag den 1:a september klockan 19.00 är det alltså styrelsemöte, och alla medlemma är välkomna!

På dagordningen står bland annat att spika höstens program.

Mötet sker på SLU i Umeå. I salen som heter Älgen.
Vi ses utanför den norra ingången ("vaktmästeriet"), nära huvudparkeringen, kl 18 30.
Vid frågor kan man ringa Viktor på 070-2936902
Välkomna! Vi bjuder på fika! 

Årets gaddstekelkurs har just avslutats, och vädrets makter hade inte kunnat vara mer välvilliga. Mitten av augusti är väl i senaste laget för de flesta gaddsteklar, vilka i allmänhet är värmeälskande djur, men om bara solen skiner kan man se en hel del. Därför var det väldigt välkommet att de senaste veckornas gråväder plötsligt gav med sig och det blev strålande sol och varmt båda kursdagarna - vilket gjorde exkursionerna till en riktig höjdare och många djur i gulskålar och håvar!

Kursen började med att vår gaddstekelciceron, Sven Hellqvist, gav en introduktion till vilka olika grupper av gaddsteklar det finns, hur de lever (vilka som jagar spindlar som de lämnar som matförråd åt sina larver, vilka som har utvecklat sociala hierarkier i olika grad, vilka som är kleptoparasiter och alltså stjäl byten av andra att ge åt sina larver, osv) och när/hur man letar efter dem. Här ses några av de tio kursdeltagarna koncentrerat lyssna till Svens lärdomar.

20110813213 

Därefter var det dags för helgens första exkursion, vilken gick till den förnämliga torrängen vid Salomonsbesök. Vi inledde med lunch i det torra gräset och diskussioner kring trivialnamn på vårtbitare. Efter ett tag lockade gulskålarna som stått på platsen i två veckor oss att avsluta lunchen. I dessa fällor fanns nu en härlig blandning av gaddsteklar, baggar och spännande flugor. Ett antar grävsteklar (Ammophila) jagade runt över en sandhög, och en hel del smalbin och blodbin samlades in för senare studier.

20110813217

Efter att alla utforskat tallplanteringen/torrängen efter eget intresse ett tag blev så samlade vi ihop oss (nästan alla) och begav oss till den närbelägna sandtäkten. Där sågs mängder av skogssandjägare (vilkas larver vi fick lära oss jagades av en spännande rovstekel) och ännu fler rov- och grävsteklar. Även här fanns fullt av spännande djur i gulskålarna som ställts ut två veckor tidigare  - se bara så glad Roger Pettersson blir av de millimeterstora kortvingarna som låg i denna fälla!



20110813221 
Sedan drog vi oss så småningom tillbaka till labbet och påbörjade arbetet med att artbestämma - och framförallt lära oss hur man artbestämmer! - alla gaddsteklar vi fått med oss. Sven guidade oss med imponerande säkerhet genom litteraturen, vare sig den var på svenska, engelska, tyska, franska, norska eller danska! 


2011081321220110814229
 Sen skildes vi åt och träffades återigen dagen efter. Denna gång gick färden mot Nagelhamnsviken längst i söder på Obbolaön. Här längs strandängarna finns en rik, och delvis annorlunda gaddstekelfauna. Dock var det glesare mellan djuren idag jämfört med gårdagen. Alla tycktes dock trivas väldigt bra och flera tycktes vilja återvända till lokalen nästa år.

20110814228 
När dagen sedan led mot sitt slut hade vi fått ägna ytterligare några timmar åt att nyckla steklar på olika språk, och en allt digrare artlista växte fram på svarta tavlan.
20110814230 

golf

Bevakarn har under den senaste veckan fått lära sig att det svenska golfproffset Henrik Stenson inte är ett fan av getingflugor. Det var nämligen så att under en golftävling på Royal St George golfbana i grevskapet Kent, i det sydöstra hörnet av England, blev Stenson så distraherad vid åsynen av en sådan insekt att han helt förlorade fokus och slog bollen 150 meter för långt, rakt ned i en bunker. Det hela blev en TT-nyhet och har sedan gått att läsa i stort sett varenda dagstidning.

Bevakarn är däremot ett mycket stort fan av getingflugor. I alla fall om nu Henrik Stenson är så pass lydig att han följer Kommittén för svenska djurnamns förslag över insekters trivialnamn och i enlighet med deras rekommendationer åsyftar en av blomflugorna inom släktet Chrysotoxum.
Men det är ju så svårt att veta vad man pratar om när man använder sig av trivialnamn. Biotopen skulle nog absolut kunna härbärgera några Chrysotoxum-arter (larverna prederar vad jag förstår på rotlevande bladlöss och jag har själv ofta fångat dem i torra, sandiga områden), men dessa arter brukar sällan dra alltför mycket uppmärksamhet till sig och Bevakarn tvivlar i själva verket lite på att det verkligen är en sådan som lyckats göra sig själv till riksnyhet. Däremot slog det mig att det ur etnobiologisk synvilkel nog snarare borde röra sig om en broms, vilka definitivt tenderar att dra mer uppmärksamhet till sig än fredliga blomflugor. I så fall skulle det sannolikt röra sig om en Tabanus-art. Om man beaktar utbredningen av de olika arterna i den engelska flugatlasen över storflugor så skulle det till exempel kunna röra sig om Tabanus sudeticus, som kan upplevas nog så getinglik, kanske tillräckligt getinglik för att bli världskändis under namnet getingfluga?
Det är svårt att vara säker. Den engelska motsvarigheten till artportalen får nog acceptera att fyndet förblir orapporterat den här gången.

20110629044

Ni glömmer väl inte bort NEFs fina bibliotek? Som medlem i NEF är det bara att Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. om du vill få en viss artikel inscannad och tillsänd Dig - helt gratis, eller komma och bläddra bland tidskrifterna.
 
Här kommer ett axplock ur de senaste tillskotten:

Lucanus 16:1 2010

Fjärilsfynden 2010
Smalkantskinnbagge återfunnen i Småland (det andra fyndet i Sverige efter Roger Petterssons fynd på havsstranden utanför Ivarsboda i Vb 1996!).
Om namnförvirringen kring knäpparna Limonius minutus och Trixagus duvalii
Fina bildserier hur man känner igen skalbaggar i släktera Oedemera (Oedemeridae) och Opilio (Cleridae)
Recension av.
-Fjärilsboken Sköra Vingar
-Dagfjärilar i Sydöstra Sverige

Fazett 23:2 2010
Om örtblomflugor (Syrphidae: Cheilosia) som är på spridning norrut.
Sparrisminerarflugan (Diptera: Agromyzidae) ny för sverige
Storfjärilsrapport för Skåne, 2010
Om större timmerman på en vedstapel i Vombs fure (resultat av individmärkning)
Ett mott (Lep.: Pyralidae) nytt för landet

Aromia
Om C.J. Schönherrs Synonymia Insectorum och Gyllenhals Insecta Svecica - "två milstolpar i entomologisk litteratur" (kan bara hålla med)
Om kartfjärilens pågående spridning 
Skalbaggen Margarinotus purpurascens NT återfunnen i Bohuslän
Insekter i deckarvärlden
Recension: Svenska fjärilar
Insekter i konsten: Rätvingar

Beiträga zur Entomologie 2011(1):
Sydostasiatiska mott (Lep.: Pyralidae)
Vecklarangrepp (Lep.: Tortricidae) i Azerbajdzjan
Ännu mera kortvingar från Kina

Beiträga zur Entomologie 2010(2):
Flera artiklar om kinesiska kortvingar
En fylogeni över humlor
Artikel om Biexperten Prof. Dr. Holger H Dathe, Senckenberg
I släktet Exochomoscirtes (Scirtidae) beskrivs 3 nya arter från SO asien
En genomgång av parasitsteklar (Hymenoptera: Braconidae) i Zoologiska Institutet i Azerbajdzjans samlingar

 

Nytt på Hemsidan

04 augusti 2016
11 januari 2016
10 september 2015
© 2017 Norrlands Entomologiska Förening