Warning: include(/storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/libraries/joomla/crypt/global.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/index.php on line 8 Warning: include(): Failed opening '/storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/libraries/joomla/crypt/global.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php53/lib/php:/storage/content/31/107231/pear/php') in /storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/index.php on line 8 Warning: include(/storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/modules/mod_users_latest/lib.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/includes/framework.php on line 5 Warning: include(): Failed opening '/storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/modules/mod_users_latest/lib.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php53/lib/php:/storage/content/31/107231/pear/php') in /storage/content/31/107231/norrent.se/public_html/includes/framework.php on line 5 Bevakarn - Entomologiska Nyheter

Har varit intresserad av de små ministeklarna i familjen Mymarommatidae sedan jag arbetade för Svenska Malaisefälleprojektet och fick svära på heder och samvete att jag inte slarvade bort en enda av de små 0.3 mm små insekterna när malaisefälleproven sorterades igenom. Funderade då mycket på hur det egentligen går att vara en flygande insekt när man är så liten, att man borde uppleva luften som ett helt annat medium än vad större insekter gör.

Nu fick jag plötsligt, om inte svaret, så i alla fall en illustration över hur det kan vara för dem. Familjen Trichogrammatidae är väl inte exakt lika små, snarare runt millimetern, men fortfarande små. Nu har de filmats med höghastighetskamera, så man har möjlighet att se hur de tar sig ut när de tar till vingarna. Med 350 vingslag per sekund, rör de sig genom lufthavet med, tja, inte den största elegans precis:

 



Åh nej, en sex minuter lång video av en 4mm liten australiensisk spindel, med en australiensisk speakerröst! Så kanske någon tänker. För vem orkar kolla på något sådant i dagens uppskruvade medieklimat? Jag gjorde det, och blev väldigt glad av det. Dels för att alla dessa fantastiska småkryp förtjänar alla chanser att få kameran riktad mot sig (och BBC-serien Life in the Undergrowth framstår ju tyvärr mer och mer som ett undantag som bekräftar regeln, för serierna som enbart vill berätta historien om naturens storslagenhet fortsätter produceras på löpande band), och dels för att den gjorde mig så nyfiken på att få studera fler av mina egna älsklingskryp ute i naturen. För när man ser en fluga med kontrasterande svarta framben, eller en stekel med vita fläckar på antennerna - någonting gör de med dem när vi inte tittar på. 
Och slutligen: för att jag inte i min vildaste fantasi kunnat ana vad som skulle hända 3 minuter in i videon.

 

 

406-407

För första gången finns nu samtliga svenska storfjärilar i en enda bok. Över 750 sidor, 82 planscher och totalt mer än 3.200 presenteras alla dessa arter (dagfjärilar, spinnare, mätare, nattflyn + säckspinnare, rotfjärilar och glasvingar) med bilder både från naturen och på preparerade djur på samlingsplanscher. Författarna, Göran Liljeberg och Håkan Elmquist, har tidigare tillsammns skrivit boken Våra fjärilar : dagfjärilar i Norden och Håkan har även skrivit en rad populära insektsböcker riktade mot en yngre publik. Bevakarn har ännu inte sett den nya boken i verkligheten, men den är beställd. Utifrån de bilder som finns på bokens hemsida, http://www.sverigesfjarilar.se/, ser det hela tämligen fantastiskt ut. 

 

672-673

Den 3 april gick NEFs exkursion till Tavlefjärden av stapeln. Exkursionen började med en litterär djupdykning av Anders Nilsson som introduktion. En majdag 2005 hade ett par doktorander i molekylärbiologi gett sig ut att låna en båt för att fiska gädda. Ute på Tavlefjärden, mellan några sävruggar, hade de i vattnet sett en stavlik vattenskorpion, Ranatra linearis, simma förbi båten. Djuret samlades inte in och har därför införlivats bland svårbevisade men fantasieggande fyndens skara, då andra bevis för att arten skulle kunna leva norr om södra Medelpad saknas.

RanatraLinearis

 Trots flera försök sedan 2005 har arten inte stått att återfinna. Men i en bok från 1947, tidningsmannen Anton Janssons Dagsländan och Dödgrävaren, fick vi plötsligt ett nytt halmstrå att greppa: Anton påstår där att i trakterna av hans hemstad, Örebro, var det allmänt känt att den stavlika vattenskorpionen ofta besökte de av vinterfiskares uppborrade hål för att andas frisk luft efter en lång, syrefattig vinter. Skulle detta kunna vara en framgångsrik strategi även i västerbotten?

e1104tavelfjärden01_nef-xq

Sagt och gjort begav vi oss, ett tiotal entusiaster, ut på isarna och borrade hål för glatta livet.

e1104tavelfjärden05_nef-xq

e1104tavelfjärden13_bevakarn

Efter ett tag hade en viss metodutveckling skett: en stor cirkel skottades upp runt borrhålet, varvid borren användes som en hydraulisk pump för att pumpa upp så mycket vatten och vegetation som möjligt – varvid en hushållssil användes för att fånga upp de djur som följde med. Ovan ses eder Bevakare inspektera en osedvanligt rik fångst av ett slags märlkräfta.

e1104tavelfjärden07_dytiscus lapponicus

Flera dykarbaggar, Dytiscus lapponicus, visade sig vara aktiva, tillsammans ryggsimmare, dagsländelarver, nattsländelarver, vattenspindlar. En spillkråka trummade oavbrutet under hela dagen och vårens första tofsvipor och trutar sträckte förbi. Men någon Ranatra sågs aldrig komma uppsmygande från djupen och besöka våra hål, trots många timmars envist stirrande. Men kanske finns de ändå där.

e1104tavelfjärden12_vattenspindel

Redan dagen efter var en av exkursionsdeltagarna tillbaka på platsen för att fortsätta sökandet. Vem blir först i västerbotten att få slutgiltigt bevis att den lever här? Jakten går vidare...

 

Foton: Andreas Garpebring, förutom bilden på R.linearis, som är tagen av Piet Spaans

Under året har NEF kommit över nio stycken stereoluppar från 60-70-talet, av den klassiska, och optiskt alldeles förträffliga, modellen Wild M5. 

Dock har de samtliga saknat fungerande fokusdel, men vi har hoppats kunna lösa detta med billiga reservdelar och lite metallslöjd.
Målet är att kunna rädda dessa värdefulla verktyg så att de ska kunna användas av föreningens medlemmar.


lupp1

Efter lite letande hittade vi en prisvärd fokusdel från ett amerikanskt företag. Vi började med att beställa en på prov.
Fökusdelen är tyvärr utformad för stereoluppar som är betydligt smalare runt midjan - så ringen som det är tänkt att man ska fästa luppen i gick inte att använda. Så vi fick plocka fram verktygslädan.
Här nedanför ser ni Nils Ericsson med sticksågen i högsta hugg. Fokusdelen var tillverkad av ordentligt härdad metall fick vi erfara!

lupp2

Men det gick! Och efter att ha skruvat isär fokusdelen och borrat fyra fästhål genom plattan som ligger an mot stereoluppen var konstruktionen färdig. Den första av nio stereoluppar är räddad!


lupp3

Nytt på Hemsidan

04 augusti 2016
11 januari 2016
10 september 2015
© 2017 Norrlands Entomologiska Förening